Ur askan skall Fågel Fenix resa sig; nytt bolag planeras.
Regeringens talesman Simos Kedikoglou meddelade överraskande söndagen att ERT - den grekiska allmänradion och allmäntelevisionen stängs omgående. Samtliga 2.690 anställda sägs upp och permitteras omgående. I en tid när det grekiska folket gör uppoffringar, finns ingen tid för försening eller tvekan. ERT är ett typiskt fall av avsaknad av öppenhet och ett otroligt slöseri. Och det slutar idag, sade Kedikoglou
ERT kostar det grekiska folket via elräkningar cirka 300 miljoner euro per år! Det är 3-7 ggr som andra motsvarande bolag med 4-7 gånher så stor personal, men en mycket liten publik. Vi talar om ett bolag med sex bokföringsavdelningarna som inte kommunicerar med varandra, säger Kedikoglou.
Regeringen avser att om ett par månader skapa ett nytt bolag som bli ett modernt och självständigt public servicebolag. Samtliga anställda på ERT kan då söka jobb på det bolaget som dock får betydligt färre anställda. Omorganisationen av statligt radio och tv beräknas innebära spara ca 100 miljoner euro per år.
Stängningen kommer efter månader av strejker bland ERT:s anställda, i protest mot regeringens planer på att omstrukturera verksamheten för att uppfylla sparkraven från internationella långivare. Journalister från ERT fortsätter trots stängningsbeslutet att i dag sända program digitalt via internet. Med stöd av tusentals demonstranter, som samlats utanför ERT i Aten, använde journalisterna programmen bland annat för att attackera regeringen för beslutet. Den grekiske ekonomen Yanis Varoufakis skriver i en kommentar hur överväldigad han blev av stödet som journalisterna fick av de tusentals människor som samlats runt byggnaden.
Ledaren för största oppositionpartiet Syriza Alexis Tsipras - som tidigare kallat stängningen ”en statskupp” - vädjar till president Karolos Papoulias att inte underteckna ordern för stängningen.
Alla grekiska hushåll som betalar för elen betalar samtidigt för den statliga radion och tv:n. Dessutom finansieras ERT till 15 % genom reklam.
Som jämförelse kan nämnas att de tre public servicebolagen SVT, SR och UR kostar ca 7 miljarder kr per år i tv-avgiftsmedel. Totalt har svensk public service ca 4060 anställda (2012).
Enligt SVT:s vd Eva Hamilton har nedläggningen av ERT ingen betydelse alls för public service i stort. – Det här är ett misskött bolag, det är välkänt. Public service som begrepp solkas ner om det representeras av bolag där befolkningen inte har förtroende för att deras pengar används på ett klokt sätt, säger hon till Dagens Nyheter. Hamilton tror att nedläggningen kan leda till något positivt och ha en utrensande funktion.– Många av medlemmarna i Europeiska radio- och tv-unionen representeras av gamla statligt styrda ineffektiva bolag. Det här kan innebära början på något både rationellt och effektivt. Sedan är det självklart att det finns ett behov av ett public service-bolag som inte tar kommersiella hänsyn i Grekland.
Som jämförelse kan nämnas att de tre public servicebolagen SVT, SR och UR kostar ca 7 miljarder kr per år i tv-avgiftsmedel. Totalt har svensk public service ca 4060 anställda (2012).
– Man förstår att det har funnits en kultur i Grekland som är oerhört slösaktig, där arbetsplatser som ERT betraktats som rena försörjningsinrättningarna. I moderna
organisationer klarar man sig med en väldigt begränsad kärnstab, säger Gunnar Bergvall, ordförande i Public service-rådet, i Dagens Nyheter.
Enligt SVT:s vd Eva Hamilton har nedläggningen av ERT ingen betydelse alls för public service i stort. – Det här är ett misskött bolag, det är välkänt. Public service som begrepp solkas ner om det representeras av bolag där befolkningen inte har förtroende för att deras pengar används på ett klokt sätt, säger hon till Dagens Nyheter. Hamilton tror att nedläggningen kan leda till något positivt och ha en utrensande funktion.– Många av medlemmarna i Europeiska radio- och tv-unionen representeras av gamla statligt styrda ineffektiva bolag. Det här kan innebära början på något både rationellt och effektivt. Sedan är det självklart att det finns ett behov av ett public service-bolag som inte tar kommersiella hänsyn i Grekland.
– Det som händer i Grekland kan bli en ögonöppnare för svensk public service. De tre svenska bolagen borde ta chansen att se över sin väldigt tunga organisation, säger Gunnar Bergvall i DN.
- - -
Den plötsliga rationaliseringen i Aten liknar hur skolminister Göran Persson blev av med byråkratiproblemet Skolöverstyrelsen 1990-91. 800 SÖ-anställda fick söka 400 nya tjänster på en ny myndighet; Skolverket.
